Feeds:
Posts
Comments

Archive for the ‘inspiration’ Category

Han lyckades precis missa Steampunkfestivalen i Gävle, men lät inte det lägga nån sordin på steampunkintresset.
Gävlebon Charles Wood flyttade till Sverige 1977 från Nordirland. Han är musiker, och spelar viol i Gävle symfoniorkester. Och han tycker om att bygga saker. Gärna sånt som har med musik att göra.

bild(94)

Hela sitt liv har Charles varit intresserad av att köpa saker och förändra dem. Han har källaren full av skräp, och håller alltid på med nåt projekt. Av en händelse upptäckte han steampunk på nätet: ”Jaaaaaa, det är jag”, berättar han förtjust. “Jag hade t o m gjort lite steampunkliknande saker utan att veta om det. Jag tycker om koppar och mässing.”

Ett av hans byggen är en fantastisk musikmaskin som han baserat på en Raspberry pi. Den har en liten skärm och gamla skrivmaskinstangenter, och två högtalare som är gjorda av mässingskrukor. “Ljudet är väldigt metalliskt”, säger Charles, “men spelar man bara upp steampunkmusik i den, ren perkussiv steampunkmusik som en del gör, så är det helt perfekt”.

Han har ingen direkt konstnärlig eller mekanisk bakgrund eller utbildning (förutom sin musikutbildning förstås), men han giller tekniska saker och tycker om att ändra på dem. Hans pappa höll på med maskiner. Själv är han medlem av Gävle Kortvågsamatörer. Och hans musikmaskin kan kopplas till fria radiostationer på nätet, eller spela musik som man laddar ner på ett USB-minne.

Charles är en entusiastisk person som är full av idéer. En av de mer spektakulära är att göra en konsert med steampunktema i Gävle med symfoniorkestern. Han har diskuterat idéen med kollegorna i orkestern, och så gott som lämnat in ett programförslag. Det finns en hel del musik att tillgå, berättar han – t ex filmmusik. Ja, det finns till och med någon steampunk-symfoni! Och den som kommer uppklädd i steampunk-stil skulle kunna få billiga biljetter, eller kanske gratisbiljetter. Vi får hoppas att konserten kan bli av!

För tiden håller han på med ett par nya skapelser som han hintar lite mystiskt om: Bland annat något som han kallar “en internet-radio i gammal stil” som snart är klar.

Den ser vi fram emot att få se!

Charles Woods musikmaskin med två högtalartrattar.

Read Full Post »

Mingel utanför baltältet på Steampunkfestivalen. Foto: Anna Davour (Åka).

Det var kallt och grått, men fullt av ånglok och underbara människor. Foto: Anna Davour (Åka).

Var du med på Steampunkfestivalen i Gävle 2014? Eller önskar du att du hade varit där? Det var visserligen kallt och grått, men också fullt av ånglok och underbara människor.

Som en del av den årliga samling på nätet som heter Steampunk hands around the world skrev Mike Perschon, även känd som Steampunk Scholar, en lång och varm tillbakablick till juni 2014 och Steampunkfestivalen. Han är en ledande expert på steampunk och är kanske den ende i världen som doktorerat på steampunklitteratur, och var en av de inbjudna hedersgästerna. (En annan hedersgäst var Cory Doctorow, som kan skymtas i bilden ovan.) Läs Mike Perschons text och dröm dig tillbaka.

Har du själv något särskilt minne från Steampunkfestivalen? Berätta gärna i kommentarsfältet här nedan!

Read Full Post »

Från familjen Lundin i Visby på Gotland kommer det här gästinlägget om en båt som renoveras och fixas till i steampunkanda. Självklart kommer det serveras te, alla ångpunkares favoritdryck.

11128268_415669171948056_7007635780196175099_o

Lundins TeBar är ett helt nystartat företag. Vi ville inte ha ett vanligt fik utan vi ville istället på något sätt skapa en upplevelse. Vi hade många idéer och snart hade vi en bra plan, men ingen lämplig lokal. Av en händelse fick vi se Isbjörn af Wisby och det var kärlek vid första ögonkastet, men vi visste inte hur vi skulle implementera vår idé på båten. Vi började därför om från början för att göra något som passade Isbjörn. Vi surfade runt och såg något konstigt som hette steampunk. Och det var ju som gjort för Isbjörn och oss och för TeBaren.

11058389_397270763787897_2191243599091331399_n

Isbjörn är ganska liten och i stort behov av renovering. Vi ger Isbjörn första hjälpen med nytt el- och vattensystem, fixar den värsta rosten och snabbrenoverar inne. I mitten av juni öppnar vi TeBaren med ett slimmat utbud: Te och scones. Eftersom det är sommar och Visby hamn så sätter vi in en liten söt mjukglassmaskin som vi inte alls vet hur vi ska fixa för att den ska passa inredningen, men något ska vi nog komma på.

Nu är det bråda dagar. Elen har precis blivit klart. Vattnet har vi en hel del att pyssla med. Inredningen är det lite småpyssel kvar och sedan får vi fixa fina bord och stolar med mera. Och oj oj, vi måste fixa kläder och vi som inte kan sy! Nåja, optimister som vi är så ska det nog lösa sig. Eftersom vi Lundins är i olika åldrar och har olika stilar tänkte vi inte ha likadana kläder. Det finns mycket vackert inom steampunk så det är lätt att hitta något individuellt.

Till hösten sätter vi sedan igång med den stora renoveringen av Isbjörn för att ge henne en fin steampunk-skepnad till hennes 100-års jubileum nästa år. Allra helst hade vi velat ha en zeppelinare över båten också. Det måste vi undersöka ordentligt om det låter sig göras med tanke på hamnens regler och på båtens balans.

Motorerna ska startas upp så att vi till nästa sommar kan köra små turer utmed Gotlands kust. Vad sägs om en bröllopsmiddag ute till havs? När de nygifta tröttnat på sina gäster kan de få gå på plankan (sättas i hamn) så att de kan dra sig tillbaka till sin svit. Nåja, idéer och engagemang finns det. Sedan får vi se hur mycket vi ror i hamn.

/Lena Lundin

11150812_412393278942312_2433110716986770875_n

Read Full Post »

Webbheader-minimakerfaire

Steampunk i Sverige och Steampunkfestivalen kommer att ha ett steampunkbord på Mini Maker Faire på Tekniska Museet. Det beskrivs på webbplatsen som “en festival där uppfinnare, fixare, konstnärer, studenter, hackers, entusiaster, ingenjörer, nördar och nystartade småföretag kan visa upp sina små och stora projekt”.

De saker vi kommer att visa upp är av blandade sorter och med olika ambitionsnivåer. Ett moddat tangentbord, dräktdetaljer, en mp3-spelare, och David Pettersson-Bekks airsoft-muskedunder, bland annat.

Vill du också vara med? Vi har plats för att visa dina steampunkbyggen också! Det behöver inte vara särskilt märkvärdigt, det är roligt att kunna visa upp lite av varje. Lämna en kommentar här nedan i såna fall, så kontaktar jag dig.

Steampunk har varit en mycket synlig del i Maker-rörelsen ända från början, inte minst genom Jake von Slatt och hans Steampunk Workshop. På bilder från Maker Faires i USA och andra länder brukar det ofta synas olika häftiga steampunkgrejer, och makers har en framträdande plats i till exempel The Steampunk Bible.

För den som är intresserad av den här delen av steampunkkulturen vill jag gärna rekommendera Jake von Slatts entusiastiska utrop över Bruce Sterlings användarhandledning till steampunk. Och så förstås texten av Bruce Sterling: The User’s Guide to Steampunk.

Lyssna också på avsnitt 2 av En ljudkapsel med ångpunk, där undertecknad samtalar med konstnären och mekatronikern Andreas Hammar om steampunk och att vara en maker (ljudkvaliteten är inte nåt vidare, men det är intressant ändå). Välj mellan två olika ljudformat:

Read Full Post »

Vi har redan tidigare berättat om steampunk-aktiviteterna i Göteborg. Det är verkligen där det händer, just nu! Jag bad om en liten rapport från de hantverkskvällar de håller, och fick den här fina texten av Hanna Ågren. Ordet över till henne.

gotheborg-hantverk

Den lilla verkstaden sprudlar av liv. Det rytmiska bankandet, från punsningen av ett väsklock, klingar i takt med hamrandet för hål i en halskrage. Ett ovanligt högt skratt från de som slappar i soffan får plötsligt alla att titta upp och tystna en sekund, innan den generade pausen resulterar i att resten av rummet faller in i skrattet. Arbetet tas upp igen, en smula mindre koncentrerat men minst lika entusiastiskt.

Jag går och mönstrar hyllan med oändliga rader av öljetter, nitar och beslag. Vi har redan raidat en hel del bland utbudet i mässing, så vår värd har börjat planera för nya inköp. Hon tycker att vi är en ganska självgående grupp, trots att hon drunknar i tekniska frågor från ivriga steampunkare som aldrig jobbat i läder innan. Eftersom vi kan köpa skinn, läder och material till grossistpriser från verkstaden så är det mest vår egen fantasi och tid som sätter gränser för vad vi kan bygga.

Efter att äntligen ha lyckats byta spännen på mina skor, då jag och en till bokstavligen brottats med en metallborr och nästan förlorat kampen mot nitarna flera gånger om, inser jag att det inte blir mer vettigt gjort för min del idag. Jag följer korridoren till caférummet och köper en kopp kaffe. Här sitter en liten grupp som brainstormar om vad de vill börja på för projekt och målar skisser, medan andra bara pratar och umgås. Kvällen lider mot sitt slut och vi packar ihop.

I skrivande stund kör Steampunk Götheborg hantverkskvällar för läder varannan vecka. Nästa vecka blir sjunde tillfället och det brukar vara mellan 8-18 personer som dyker upp. Eftersom vi samarbetar med klubben som äger verkstaden gäller även deras regler så det är 18-årsgräns och besöket kostar 30kr, men det är bara en symbolisk summa för hjälpen, verktygen och lokalen de ger oss tillgång till.

Det som konstant fascinerar mig hos steampunk är mängden kunskap som finns, och i ännu högre grad hur villiga folk är att dela med sig av sig själva och sin kompetens för att hjälpa andra.

/Hanna Ågren, Vice ordförande i Steampunk Götheborg

Read Full Post »

Delarna under tillverkning.

Delarna under tillverkning.

På den här bilden ser vi ett ett pågående arbete: David Pettersson-Bekk bygger ett muskedunder som ska drivas av en typ av patron som används i airsoft. Utseendet är inspirerat av historiska skjutvapen. Många bilder på delarna och konstruktionen av dem finns i Davids bildgalleri, titta in där!

Så här ska det färdiga resultatet bli:

blunderbuss2

Det här är ett av de projekt som kommer att ställas ut på ett steampunkbord på Stockholm Min Maker Faire i maj. Har du något på gång, och vill vara med? Hör av dig! Det går bra att skriva i kommentarerna här.

Read Full Post »

banner728x90-700x86

Det har varit lite segt med uppdateringarna här på sistone. Jag har flera saker på lut som jag ska blogga om här på Steampunk i Sverige, men om det drar ut på tiden så beror det på att jag har huvudet fullt med Steampunkfestival — årets händelse i Steampunksverige! Hoppas att du har vikt helgen efter midsommar för detta.

Jag som driver den här bloggen råkar nämligen ha halva ordförandeposten för Steampunkfestivalen. Det är en del att rådda med, kan man säga. På mitt bord ligger till exempel balen, som ska gå av stapeln på lördagkvällen.

Steampunkfestivalen arrangeras av föreningen Upsala-Gefle Ångpunksällskap och Sveriges Järnvägsmuseum. Det kommer troligtvis att bli ett helt unikt evenemang. Missar du det kommer det inte tillbaka! Vi hoppas få minst ett par hundra medlemmar i festivalen, och minst tusen besökare på museet. Det kommer att bli två dygn (fredag 27 juni klockan 17 till söndag 29 juni klockan 17) av allt möjligt som har med steampunk att göra, plus annat också: Steampunkfestivalen är årets Swecon, så vi kommer att ha massvis med program som handlar om science fiction och fantasy, med och utan steampunk.

Här finns exempel på sånt som kommer att hända under den här helgen.

Och vi har fantastiska gäster. Du har väl inte missat intervjuerna med våra hedersgäster:

  1. Miriam Rosenberg Rocek, i sin roll som Steampunk Emma Goldman
  2. Chris Wooding
  3. Mike Perschon, även känd som Steampunk Scholar
  4. Cory Doctorow

Det är nog rimligt att jag prioriterar Steampunkfestivalen högre än uppdateringar här, men nånting ska jag väl lyckas lägga upp här, emellanåt.

Och så ses vi väl i Gävle, helgen efter midsommar!

Read Full Post »

Det är i Göteborg det rör på sig nu. Göteborg har länge varit ett starkt fäste för steampunk här i landet. Numera finns också en alldeles riktig steampunkförening i stan, med en hel del aktivitetet. Bland annat arrangerar de gemensamma hantverkskvällar, och en fest planeras i maj.

Ett sätt att komma i kontakt med Steampunk i Göteborg är att gå med i deras Facebookgrupp.

Så här såg det ut när Steampunk i Göteborg promenerade på Liseberg under julmarknaden i december.

Foto: Lisa Dahlqvist.

Foto: Lisa Dahlqvist.

Foto: Lisa Dahlqvist.

Foto: Lisa Dahlqvist.

Read Full Post »

Här är ännu ett gästinlägg. Denna gång är det Ellie, som berättar om en workshop i samtalsform som handlade om att tänka lite bredare kring steampunk.

Under enkla och informella former hölls den sista dagen på Sveriges första renodlade steampunkkonvent, en liten workshop om alternativa inspirationskällor för steampunk. Vilka tidsåldrar, vilka kulturer, vilka teknologier utöver den viktorianska/oskarianska eran, industriella revolutionen etcetera, går att göra om, dra inspiration ifrån och modifiera?

Svaret var inte så svårt: Många.

Att dra inspiration från den industriella revolutionen kommer naturligt, särskilt under just den viktorianska eran – ångbåtar, luftskepp med mera gjorde resande möjligt av en tidigare oförutsedd grad, och steampunken spinner glatt vidare med “gårdagens alternativa framtid”. Upptäckaranda, teknologiska framsteg och en sorts äventyrlighet, inbillad eller verklig, är några av de ledord som gruppen kom att tänka på. Vilka andra världsdelar, historiska tidsåldrar och så vidare stämmer in på det?

En charmerande kjol av (nittonhundra-) trettiotalsskärning bars av en av deltagarna, och man ansåg generellt att tjugotalet onekligen var frestande att använda sig av.

För en nordbo ligger vikingatiden nära till hands. Tänk bara — utforskande, upptäckande, överlägsen seglingskunskap och skepp, mycken utsmyckning av kläder som dessutom har fascinerande snitt, en teknologi som går att anpassa till ånga och kedjor… eller behålla som den är! Ett fantasieggande förslag var att försöka steampunkifiera vikingatida kläder, farkoster med mera, men likafullt hålla teknologin på en så låg nivå som möjligt. En sorts “om de hade kunnat skulle de ha…”, som skulle kunna ge vem som helst hjärtattack med sina möjliga historiska inkorrektheter! Flygande (och det finns ju så många sätt ett skepp kan flyga på, om det ens måste förklaras hur) vikingaskepp, modifierade just för flygandet, men i övrig liknande: flatbottnade, snabba skepp gjorda för att rida ut stormar eller komma nära inpå hamnar tyst och effektivt. Och kläderna sedan — “sätt några kugghjul på det” — skulle kunna ge alldeles utsökt intressanta slutprodukter. Färgschemat, till att börja med, och lägg sedan till mer rysch och spets, eller mer oljespill, eller underliga rörliga delar — ett par pösbyxor med en oändlig mängd fickor insydda, kanske? Hängselklänning möjlig att vika ned i sig själv, när smyckesraderna är i vägen och man behöver meka med maskiner?

Därifrån var steget inte långt till att tänka på den vittfarna aspekten.

Flygmaskiner kom på tal — vass-luftskepp, djonk-luftskepp och så vidare — och så även olika finurliga prylar från fjärran tidsåldrar och länder. Från portugisiska sjöfarare som reste runt jorden, kineser som nära nog grundade koloni på Afrikas östkust till inuiter med ångharpuner och mongoler med ger/yurtor som fäller ihop sig själva … Fler än en hade övervägt att inspireras av gamla kinesiska dynastier, eller Japan under Tokugawa-eran.

Här kom gruppen in på en mycket viktig sak att hålla i tanken: Kolonialism.

Kolonialism, och västcentrism.

Vi är så vana vid att se världen genom post-koloniala ögon, med centrum i väst, att det är lätt att råka göra riktigt dumma saker när man lånar inspiration eljest ifrån. Om detta måste denna text hålla sig kort, men håll det i sinnet att läsa på om så kallad “cultural appropriation”! Det går mycket väl att låna inspiration från “främmande” kulturer, utan att trampa på tår, göra en allvarlig kulturell fadäs eller omedvetet kränka en hel religion.

Ett av de lättaste sätten att hålla litet koll på sitt eget tänkande är att fundera över hur mycket man romantiserar kulturen/tidsåldern man vill inspireras av eller låna ifrån, och framför allt, hur mycket av den ser man genom ögon som är uppväxta efter att det Brittiska Imperiet plöjde världshaven och bringade svart te med socker och litet mjölk, och därmed civilisation, till hela sitt enorma rike … eller vänta nu, där fanns ju redan civilisation, bara av ett annat slag.

Den viktorianska eran är ohjälpligt sammanlänkad med kolonialiseringen och det Brittiska Imperiet. Steampunk blir således (omedvetet?) influerat av detta. Kan ett medvetet försök till bortskalandet av en lömsk “vårt sätt är bättre”-tanke hjälpa till med att rensa ögonen och ge nytt inspirationsflöde? På gruppen verkade det som om alla måhända behövde ställa om tankarna en grad eller två, men det var rakt inget hinder! Svårare var det då att göra sig av med teknologi-förtjusningen. Och i sanning, skall saker vara steampunk är det klart lättare om de går att driva med ånga, så att säga, än att de består av flinta, djurhudar och trä. Å andra sidan, vilket nöje vore det inte att se en luftballong av djurhudar (låt oss nu leka med tanken, i varje fall), vävd av sly med kugghjul (det behövdes nämnas minst en gång till) av ben och beväpnad med någonting som skjuter flintsplitter?

En drakhövdad farkost, kapabel att resa på vatten och i luften, en luft-trirem med stora ögon längst fram som skyddar den grekiska flygande ön… Tunna, fint veckade linnetyger i skandalöst bekväma skärningar (om man inte vill lägga till en korsett, för kontrastens skull!), med svarta, stora, flätade och gulddekorerade peruker för dem som inte alls behöver arbeta, utan absolut kan sitta stilla och med en inbyggd fläkt se till att doften från de smältande vaxljusen på huvudet sprider sig långt … en armé av terrakottasoldater som faktiskt kan marschera upp ur marken, styrda av valfri sidenklädd ledare … dromedarburna skjutvapen, mekanisk-häst-burna hussar-regementen, mystiska bergskloster med konstigt formade tak där ångans ande tillbeds …

Framåt slutet av den dryga timmen som avsatts för det hela var ännu inte ämnet helt uttömt, och folk pratade glatt vidare. De flesta hade något tankfullt i blicken, och målet med workshopen tycktes vara uppnått — att ha brutit ned några omedvetna barriärer för vartifrån inspiration till steampunkighet kan hämtas, och att ha öppnat upp för nya spännande influenser. En del tidsåldrar och världsdelar är mindre lätta att anpassa och använda sig av, men så länge man identifierar det med steampunk som i åtminstone ens eget tycke är vad som definierar termen, rörelsen, subkulturen, kan man lätt se sig omkring efter källor utanför ett visst världsomspännande Imperium.

Jag som ledde denna workshop, som en sorts moderator, kallas Ellie, men sitter själv hjälplöst fast i 1880-talets steam-Brittannien som crossdressande adelsdam, sir Vincent Ravenscroft (och jag tycker om det). Likafullt fann jag det lika inspirerande som deltagarna, och jag är särskilt ivrig att se en steampunkifierad viking!

Read Full Post »

Förra veckan var det en hantverksutställning i Nordstan, Göteborg. Henrik Hörlin var där, som en representant för steampunk. Han har skrivit lite om sina upplevelser, exklusivt för Steampunk i Sverige! Så jag lämnar ordet till Henrik Hörlin.

Foto: Henrik Hörlin.

Foto: Henrik Hörlin.

”Du, jag måste bara fråga: Vad är det för något du gör här?”

Detta var den absolut vanligaste inledningen till konversation jag fick under mina fyra dagar som en representant för Steampunk under utställningen. Den näst vanligaste var något i stil med: ”Steampunk!” (med ett underförstått WEEEE! i rösten) som följdes av frågan: ”Vad gör du HÄR?”. Det var tydligen inte uppenbart att de prylar jag hade på bordet framför mig hör hemma på en hantverksutställning. Antingen vet man inte vad genren är och förstår därför inte vad den konstiga skrivmaskinen är eller varför det står en gammal kamera på bordet. Eller så vet man precis vad steampunk är och förstår inte vad det gör mellan pensionärer som gör tofflor av fårskinn på ena sidan och korsstygn på andra.

De som visste vad steampunk är har troligen en klar bild av estetiken men kanske inte lika klar uppfattning om att förutsättningen för att den alternativa och fantastiska teknologin inom steampunk skall finnas som rekvisita i verkligheten är att kunna konkretisera hantverk. Det är mycket samlande och pusslande för att hitta rätt kläder och inredningsdetaljer från eran men det är de alternativa, omgjorda och fantasifulla skapelserna som gör det till steampunk, annars är det ”bara” viktorianskt återskapande. Hantverk var på denna (?) tid inte bara ett jobb utan ett bevis på talang, kunskap och yrkesstolthet. Alla på utställnigen som visste vad steampunk var gillar stilen men nästan ingen kände att de skulle kunna göra något liknande själva. Hantverksutställningen kändes mindre och mindre som en samling av föråldrade gamla konstformer som inte har någon plats i vårt samhälle, det kändes mer och mer som en manifestation av våra individuella avståndstaganden till självförtroende av våra förmågor. (Har även insett att det finns en hel artikel till att skriva om detta!)

DSC_0037 För mig är steampunk en ung medlem i maker-familjen, hobbyister som börjar med skapandet av udda accessoarer och inredningsdetaljer som varken är massproducerade eller lyxartiklar, skapade från skrot/återvunnet material eller skapat från grunden. Det fanns två andra av utställarna som visste vad steampunk var (Mats och Mats) och de delar min uppfattning om att det finns väldigt lite konkurens inom steampunk trots att hela stilen är förhållandevis estetiskt homogen och likriktad så blir den individuella slutgiltiga formen för varje objekt/klädesplagg/utrustningsdetalj oftast en unik skapelse. Detta gör även att stilen är väldigt förlåtande för ”avvikelser” och uppmuntrar den individualism som automatiskt uppstår.

De som kom fram och tittade men inte visste vad steampunk var stod antingen med händerna bakom ryggen medans jag gav en kort förklaring och svarar något i stil med ”jahaja, hmm, ja, intressant” och gick vidare (nästan uteslutande äldre män) eller så fick jag reaktionen: ”Men gud vad häftigt!” Denna reaktion startade givetvis längre dialoger där jag berättade lite mer om mina verk och steampunk. De frågade alltid om jag gjort allt själv och tyckte att jag hade en väldig fantasi. Det är alltid trevligt att få beröm men det kändes fortfarande lite beklämmande att det jag gjorde var så långt från gemene mans vardag att det var en revolutionerande tanke hos dem att man kunde göra såhär.

Detta var även en av de tyngre anledningarna varför Ina och Kristina (som arrangerar utställningen tillsammans) ville ha med mig, för att visa att hantverk inte bara är stickat, smörknivar, fårskinnstofflor och smidda smycken. Det tråkiga är att utställningen inte visar en historisk skildring utan dagsläget i många aspekter. Väldigt få utställare är under 60 år, majoriteten närmar sig 70+, nästan inget nytt blod som kan ta över och visa att det fortfarande går att göra saker själv. Ina hörde talas om steampunk runt julen 2012 och har velat ha med mer sedan dess men få har velat, vågat eller haft tid att ställa ut. Möjligen så finns det inte tillräckligt mycket som håller en försäljningsbar kvalité ännu för att kunna ställa ut men den som kan leverera det har garanterat en plats inför nästa utställning. Personligen gillar jag Inas inställning kring vad som är ”tillåtet” och accepterat, ställ hellre ut något som är mer provokativt än mainstream, se till att det ruskas om i buren lite och få igång folks tankeverksamhet än att ge dem vad som förväntas eller ”meh.” Det går alltid att justera eller plocka bort det som stör för mycket.

DSC_0031

Mina två steampunkkollegor (Mats Petersson och Mats Keyet) är också ganska nya i steampunk-svängen. Mats P kommer från vikingahantverk med läder och metallsmycken vilket gjorde en övergång till steampunk ganska kort när det gäller använda material, stilen däremot är ju ganska annorlunda vilket är väldigt tacksamt. Mats K (målar tavlor) håller med om att vara nischad inom en konstform är tryggt i början men blir ganska ledsamt efter de första 15 åren. Under vårt samtal kom vi även fram till att hantverk kräver trots allt en del specialiserade verktyg och utrymme för att kunna göra bra hantverk effektivt vilket leder till att man kan känna ett visst motstånd till att ändra inriktning alltför mycket. Tyvärr så blir konstnärer väldigt snabbt associerade till en specifik/smal stil vilket gör att potentiella kunder blir färre (även om de är mer lojala) och om man försöker bredda sig blir man inte lika igenkännbar eller att man till viss del ”sviker sin konst/stil” enligt vissa anhängare man har. Steampunk som stil har inte samma problem och känns därför mycket mer fri och accepterande och därmed mer intressant att fortsätta med. Båda Mats skulle bli väldigt glada över att fler utställare börjar med steampunk då variationen kommer ge mångfald och därmed en viss acceptans från ”kultursektorn” att det är en stil som ”tas på allvar” samt den inbyggda öppenheten.

I korthet så har responsen varit enhälligt positiv över min närvaro och steampunk i allmänhet, jag tror allmänheten är redo för mer steampunk. Det kommer ta en stund innan det kommer bli en igenkännbar stil hos allmänheten men den kommer inte bli mainstream heller då den är ganska specifik. Vill också tacka Emil Jonasson för lånet av sitt tangentbord då det var det som fick många att komma fram till båset (vad är det för konstig skrivmaskin?). Sara Dahlqvist bidrog också med en superfin tavla och lite kläder till Mats skyltdockor som stod utanför mitt bås.

Foto: Henrik Hörlin.

Foto: Henrik Hörlin.

Read Full Post »

Older Posts »